Sök bland 1000 olika begravningsverser och begravningsdikter

Så vandrar våra kära genom evighetens dörr

och ingenting på jorden kan riktigt bli som förr

Men tacksamhet skall följa dem som stjärnorna i rymd

Visst unnar vi dem vilan fast blick av tår är skymd

Det finns en sorg, som tår ej lindra kan

Det finns ett domslut, skiljas från varann

Det finns en tröst, att han har kämpat ut

Det finns ett hopp vi möts vid livets slut

Släckt är lågan som har flämtat

länge nog så matt och svag

Nu har dödens ängel hämtat

Gnistan som av liv fanns kvar

Mycket, mycket har Du lidit

Tålig, tålig har Du varit

Nu Du lycklig hemma är

Långlivad ålderdom

vad är den värd som gåva?

När hjärnan trött och tom

blott längtar att få sova

Livsdyrkaren blir dödens vän

och lyssnar tyst till hjärtats slag

men känner aldrig mer igen

sig själv, sitt rätta jag,

och själen för sitt otium

först bortom tid och rum

Ack, årens bleka solnedgång

är den väl värd en sång

Dock, jag vet att min förlossare lever

Herren är min herde, mig skall intet fattas,

han låter mig vila på gröna ängar;

han för mig till vatten där jag finner ro

Om jag än vandrar i dödsskuggans dal,

fruktar jag intet ont, ty du är med mig

I din hand befaller jag min ande,

du räddar mig, Herre, du trofaste Gud

Såsom hjorten trängtar till vattenbäckar,

så trängtar min själ efter dig, o Gud.

Sänd ditt ljus och din sanning;

må de leda mig, må de föra mig

till ditt heliga berg

och till dina boningar.

Din nåd är bättre än liv

Herrens nåd varar från evighet

till evighet över dem som fruktar honom